feb-april 2012

Hej! det var ett tag sen. Ska försöka uppdatera hälsostatusen.

Bakslaget som jag skrev om i förra inlägget blev några resor värre. Jag hade ständig kontakt med Sohpiahemmet och syster NN hon i sin tur stod i kontakt med läkaren. Han dubblade medcineringen av magkatarrmedicinen Omeprazol men jag blev inte bättre. Det tillstötte en smärta baksidan av kroppen dvs rygg baksidan av benen och armarna, en tryckande smärta som jag inte kom ifrån Panodil tog bara yttersta toppen av smärtan. Till slut kunde jag inte ligga ner, sitta och stå, gå funkade skapligt men det är ju ohållbart. Till slut så fick jag sitta i soffan och försöka "sova" Magen eller ryggvärken vilket var värst? Jag kan inte svara på det, jag vill inte ha tillbaka det för att kunna bestämma vilket som var värst.  Det fortsatte ett par dygn till. På lördagsmorgonen fick jag en tanke som en blixt från en klar himmel, inte en tablett till, då menar jag omeprazol, nu får det vara nog. Vid lunchtid klingade "magkatarren" av, på eftermiddagen var magen smärtfri men ryggsmärtan bara tilltog.  Natten vill jag helst förtränga men på söndagsmorgonen tänkte jag nu törs jag nog dricka kaffe, jag hade ju varit utan i så många dagar för magen skull. Nu fanns det dock inget som hindrade mig, 1½ mugg gott kaffe. En stund efter dessa goda droppar (nåja klunkar då) började jag känna att smärtan lämnade min kropp. En timme efter intaget av kaffe var jag smärtfri både magen och rygg. Vilken känsla!
När sedan syster NN ringde, sa jag som det var att allt blev bra, bara jag slutade med medicinen och fick kaffe i kroppen. Hon skrattade till och sa att alla patienter är unika. Hon tyckte nog att vi inte behövde grotta ner oss i vad det var som gjorde mig bra, och det är helt okey för min del.

Mina dagar flyter på, jag äter ofta och försöker att få gott om protein vid varje måltid. Periodvis känner jag ett starkt illamående när jag äter eller dricker, det är besvärande men övergående. Det kan vara svårt att hitta goda maträtter, min smak har förändrats.
Vanans makt är stor.
När jag är i affären eller för all del skriver en nota så tänker jag på den mat som jag brukar äta och som jag tycker om (tyckte, menar jag). När sedan maten kommer i munnen så smakar den den inte. Jag kan inte säga att den är äcklig men inte heller god, ibland tycker jag att den är oätbar. Det är detta som är vanans makt jag köper det som jag alltid tyckt att varit okey att äta och så stämmer inte detta när jag väl ska äta. Jag vet att detta är en övergående fas men den är besvärande medan den pågår.

Vikten! Hur går det med viktnedgången?
I början tyckte jag att det gick alldeles för sakta. Jag var otålig och tänkte mer än en gång "Tänk om jag tillhör de som inte går ner i vikt". Då har jag gjort allt detta till ingen nytta. Så är det inte jag tar lite mer  än ett kilo i veckan. Till dax dato från 1 januari har jag tagit 18 kilo, det är ju bra. De finns de som tar mycket mer första tiden men det här är ingen tävling. Varje kropp är unik i sin uppbyggnad eller rättare sagt vår metbolism är unik. Jag räknar med att jag kommer att gå ner i vikt ca ett halvår till innan det börjar plana ut och då har jag nog nått den vikt jag vill ha. Jag har inte satt upp något visst kilomål som jag skall väga utan försöker njuta av nuet.
Jag tror väl, att ju mer jag går ner ju tydligare kommer en önskevikt att framstå. Enl tabeller så ska jag väga mellan 57-62 kilo, i dagsläget är det inte min önskan väga så lite men vem vet när jag står på 65 kanske jag vill ta de två sista kilona också.

Hälsovinster så här långt!
Jag behöver inte kissa så ofta om intresseklubben vill anteckna. Förr kunde jag inte dricka mycket kaffe om jag skulle åka långt för då skulle vi få stanna för kisspaus ideligen. Jag behöver inte gå uppflera ggr på natten för att kissa utan oftast kan hålla mig en hel natt. Jag tror att det beror på att en massa fett som tryckt på blåsan är borta.
Det är inte så tungt att andas, så astman är bättre. Det är nog samma där att det finns mer plats inuti så att säga.
Sedan kan vi inte bortse från de viktrelaterade sjukdomar som jag inte ännu har fått, men som i och med operationen är eliminerade. Såsom högt blodtryck och diabetes.

Mindre bra saker!
Torr i skinnet. Fryser. Gaser i magen. Håret ser tråkigt och livlöst ut. Dessa små problem går ju att göra något åt. Smörja mer ta en extra tröja, gå undan och lätta på trycket,  håret då, ja jag vet inte klippa kanske eller gilla läget ett tag till.

Just nu i april försöker jag att få till mattiderna så att jag kommer in i fasen  frukost, lunch, middag och kvällsmat. Dessa ska innehålla den mägnd av proteiner kolhydater och fett som dagsbehovet är, därimellan ska det räcka med frukt som mellanmål.
Det är inte lätt ska jag säga att hitta varierade maträtter som dessutom är smakliga och nyttiga.

Hur går det att gå ut o äta.
Jotack det funkar sådär, jag står ju där och är kräsen vid matsedeln. Min lunch ska helst innehålla helt kött eller fisk, så lite socker som möjligt, lite grönsaker samt kokt pot. Dessutom ska den vara glutenfri, gärna laktosfri. Det här är ingen omöjlighet, Jag äter ca en tredjedel av en vanlig portion men betalar för en vanlig och det gör inget men efter tre timmar behöver jag äta en miniportion till.
En doggiebag skulle ju lösa det hela men det känns inte bekvämt att be om en.

Allt det här är ju småbagateller egentligen men det är min vardag och innan gamla vanor är bytta mot nya vanor så är det en process som upptar min tid, ork. Jag är dock övertygad om att det blir bra till slut.

Överskottshud!
Än så länge är det inget jag lider av utan huden verka gå ihop sig men jag har ju inte gått ner så mycket än. Visst dallrar det där tricept borde vara, grevinnegardiner kallas det visst när överarmen vinkar fem minuter efter att jag slutat, ha ha ha. Jag tar itu med det när det blir ett problem, istället för att oroa sig nu.


Om jag tittar i backspegeln och jämför idag mot i februari då jag räknades som nyopad så märker jag ju att jag är mycket starkare nu, jag hänger bättre med i tankar. Fungerar bättre helt enkelt. Jag var nog lite väl kaxig i början, gick till jobbet redan veckan efter operationen och betedde mig som om "jag är som vanligt". Nu börjar jag bli som vanligt igen, nu börjar jag orka med att göra saker som kväver lite energi. Jag har särkert en bit kvar men jag är på väg.

Nu kanske det inte dröjer så länge till nästa gång.
Tingeling

Bakslag eller "Vad är det som händer"

Fram till igår har allt gått som tåget, d.v.s. jag har mått bra och allt har varit frid o fröjd. Jag började morgonen igår med en hutt Laktulos för min tröga mage. Magen började liksom  småmorra precis som magkatarr, jag skulle också kunna säga att jag har kramper i magen. Det är en diffus smärta som tilltog ju längre dagen framskred, vid lunchen hade jag starka kramper så jag lämnade bordet och tog en promenad i korridoren efter en stund släppte smärtan och jag kunde äta utan problem. Det var liknande procedur vid alla mattillfälen under dagen. Vid 19-tiden drack jag kamomillte och tog två riskakor med leverpastej på dvs riskakorna först och te efter en kvart, jag fick i mig halva koppen sen blev kramperna för påtagliga. Vid 20.30 kom ett långt utdraget krampanfall, jag visste inte vilket ben jag skulle stå på. Sitta var omöjligt, jag vandrarde omkring gnydde, gnällde och ojjade mig, toabesök med en viss framgång tyvärr släppte inte krampen. Efter ett tag klingade det av och jag borstade tänderna och annonserade mitt sänggående hade bara hunnit upp till sovrummet så kände jag "nu är det dax att kräkas" ner till badrummet stod o hulkade rejält utan att kunna spy, fast det kändes mycket bättre efter dessa hulkningar, jag gjorde ett nytt försök att inta sängläge. Jag slummrade nog till lite men vid midnatt var det dax igen nya kramper nytt illamående, nya hulkningar utan att kunna få upp något och en ny lugnare stund. Jag hade svårt att somna så T läste högt för mig (det är ett oslagbart knep) jag somnade till slut. Vid tretiden vaknade jag på nytt med nytt illamående, ny tur till badrummet, nya huklningar och nytt lugn, jag somnade om. Klockan ringde 5.45 ingen värk, kan ni fatta ingen värk. Jag gick upp fixade frukost havrevälling till mig och te o macka till T. Han hade O-hamn på sitt schema idag så han for iväg vid 7 snåret. Min havrevälling gav ingen ny smärta utan det verkade gå bra, vid lunchtid började smärtan i magen igen. Den är så svår att klä i ord, som magkatarr fast inte, som kramp fast ändå inte, som när man varit hungrig länge och sedan äter lite för fort och för mycket. Men det stämmer ju inte. Jag ringde sjuksköterskan på Bariatric center, hon skulle prata med han som opade mig för se om han hade något förslag. Själv kunde hon inte på rak arm säga vad det kunde vara. En tanke som slog mig imorse var om jag hade fått en dumping av Laktulosen, för den var ettersöt enligt mitt tycke, Varken sjuksköterskan eller jag tror riktigt på att en dumping kan ta 19 timmar, dessutom har jag ju inte tagit det idag och magen knorrar en hel del även om det inte är som igårkväll. Hon skulle ringa mig imorgon och höra hur jag mår.
Nu hoppas jag att det här går över och att jag får må lika bra som jag gjorde första tiden efter op.
tingeling

Andra veckan....

Denna vecka har jag börjat att jobba igen. Det var meningen att jag skulle vara på jobbet ett par timmar om dagen eller som Herr T sa komma o hälsa på.. Nu blev det så att mån o tis jobbade jag 5 timmar/dag och ons 9,5, torsdag softade jag med ca 3 timmar så man kan väl säja att jag har börjat ialla fall. Nu har jag inget fysiskt tungt jobb precis utan jag har nog bara mått bra av att sätta igång. Hur mår jag nu då?? Frågar någon så svarar jag alltid "bra" och så är det. Visst kan jag ha lite smärtor ibland, visst är det ett jä..la liv i mage o tarmar när jag äter och en tid efter, trött kan jag bli utan att ha gjort speciellt mycket. Men jag känner ändå att jag mår bra, blir starkare o piggare för varje dag.
 Att äta sakta är nog det svåraste uppgiften, den måste jag hela tiden jobba på. Annars har jag gått från flytande mat till mjuktuggad mat. Denna helg står kött på önskelistan, ska allt försöka att få till det.
I tisdags var jag på vårdcentralen och tog bort agrafferna, distriktsköterskan tycke att det såg så fint ut och att det hade läkt bra, hon visade lite hur jag skulle tejpa i fortsättningen. En rekomendation som jag hittade i min "Gastric ByPass pärm" var att det ska tejpas i 6 månader efter op för att slippa ärr.
Hmm ska jag bli någon bikinibrud? Nä knappast. Vi får se hur länge jag tejpar....

Det får bli allt för denna gång
hej svejs

Första veckan som opererad...

Nu har det gått ett par dagar sedan gastric bypass operationen. Det har varit en omtumlande vecka, omväxlande trött, ont, pigg och smärtfri. Det är ganska tråkigt att vara hemma men om man ska vara ärlig så räcker inte krafterna till att arbeta också, det märks om jag ska koncentrera mig en längre stund så blir jag urtrött.
Det finns mycket spänningar i magen som beror att vid operationen fyllde de bukhålan med luft för att lyfta alla organ. Speciellt levern som ligger framför i ovankant av magsäcken sen när de hade gjort alla kopplingar och delningan av magsäcken så provtryckte de systemet. Denna luft måste ju ut... Kroppen absorberar luften från bukhålan men det tar lite tid och under tiden så känns det som ett tryck under revbensbågen samt vid diafragman. Luften som de provtryckte med, kan väl var och en med fantasi förstå vart den ska ut, prut,prut. Det finns en ömhet i övre delen av magen mest på vänster sida och det är där de gått in med de största instrumenten och det är där som ett blåmärke lämnat sitt tydliga spår.
Nu efter 7 dagar så kliar det vid klämmorna och det är väl ett bra tecken för då läker det som det ska, eller är det en myt? Jag fördrar att tro på det ialla fall i nuläget.
 Igårkväll fick jag väldigt ont i magen efter maten, kanske åt jag för mycket eller för fort. Mängden var 1,5dl och tiden det tog att äta var 20 min, jag skriver detta för att ni ska förstå vilka små marginaler det är. Värken tilltog istället för att avta som den skulle ha gjort om jag ätit för mycket. Samtidigt så började jag att frysa, fötter och ben blev iskalla. Det blev till att krypa  ner i sängen under tre täcken ett fårskinn och ett dubbelvikt lakan och som kronan på verket stack Herr T en varmvattenflaska vid fötterna. Efter en timme blev jag varm o go men värken hänger kvar. Efter en koll på mitt Alvedon intag under veckan så är det nog så att jag ligger i underkant av det som de rekomenderade fast de är nog ganska typiskt mig. Om man tar ett fast och jämt intag av värktabletter så gör det inte ont, därmed inte sagt att man ska proppa i sig medicin men jag ska nog se över intaget och kanske schemalägga  Alvedon likväl som jag har tidslagt mina sprutor och andra tabletter.
Dessa sprutor kanske jag ska beröra lite. Det är förfylda sprutor och har till syfte att förhindra blodproppar främst i ben och lungor. Dessa skall jag ta en gång/dag i underhuden så det är inget avancerat. Jag visste innan operationen att jag skulle själv ta sprutor men då tänkte jag att det ordnar sig jag går väl till vårdcentralen eller ber någon modig person om hjälp. Sista dagen på sjukhuset så fick vi träna, jag tvekade flera minuter innan jag vågade men sen funkade det och var inte konstigt på något sätt.
Mitt mål är att börja jobba några timmar om dagarna redan nästa vecka, lite på kontoret och lite i butiken. Det visar sig nog redan imorgon om det är vettigt. En annan sak som jag inte berört är sjukskrivning. Läkaren har sjukskrivit mig i 14 dagar på min begäran. Jag har inte begärt sjukpenning från försäkringskassan, det är två skilda saker som man kanske inte tänker på.
Finns det någon som är nyfiken på om jag har lättat något? Jo jag har tagit 10 kilo sen 1jan alltså på 29 dagar. Kan det vara bra att ta så mycket på så kort tid?
Lugn det kommer inte att fortsätta i den takten utan jag kommer att ta något kilo i veckan framöver.
Jag medger gärna att jag skulle vilja att tiden går fort så att jag kan säga att 20 kilo är bort men jag lovar jag skall bida min tid. Det blir så vartefter 20 -30 gärna 40kilo bort kan knappt bärga mig ha ha
Nej åter till verkligen, nu ska jag ut på promenad tillsammans med min älskade.

Mät dax

Jag ska mäta mina punkter idag.
Förra mätningen var när jag började min flytperiod 1 januari.

Överarm 36cm
Handled 18cm
Hals 40cm
Byst 115cm
Under byst 108cm
Midja 126cm
Stuss 132cm
Överlår 76cm
Övan knät 58cm
Vad 44cm
Min startvikt 107 kg
Längd 167 cm

Dagens mått är:

Överarm     36 cm
Handled      18 cm
Hals            38cm
Byst            110 cm
Under byst  106 cm
Midja          116cm
Stuss            131 cm
Överlår          70cm
Övan knät      52cm
Vad               40   cm
Min vikt  100.6 kg
Längd 167 cm
Det var positivt 10 cm i midjan, att bysten minskar är väl inget bra men det är smällar man får ta.
Stussen verkar vara mer svårflirtad fast det kommer väl. Nästa mätning blir om ca 14 dagar.

Redan Lördag

Oj vad tiden går, jag som lovade att skriva lite oftare denna sista vecka innan operationen. Om det blev det intet, tiden har verkligen bara rusat iväg fast ibland har jag känt om dagen D ändå kunde vara här. Nåväl igår ringde jag till vårdplaneringen på Sophiahemmet för att få ett klockslag, ja inte på själva op utan tid jag skall infinna mig till förberedelserna inför op. Kl 07.00 skall jag vara på plats, då ska jag ta min andra dubbelducsh ta lite förebyggande medicin samt fylla i hälsodeklaration (igen). En gissning från min sida är att första patienten op kl 8.30 så är det jag som är först (vi kan ju vara flera som fått samma tid på morgonen) så bör jag vara vaken o glad vid 10 snåret men är jag andra patient så dröjer det till framåt 11-11.30 innan jag slår upp mina ljusblå.
Jag var till frissan också igår, hon klippte topparna, jag nämnde till henne att jag tyckte håret var dött och hon höll med så hennes nästa fråga var naturligtvis om jag har börjat med något nytt. Jag förklarade att jag skulle göra en GBP op och att jag levt på soppor i tre veckor, då förstod hon varför håret verkar vara livlöst, hon hade flera i bekantskapskretsen som hade genomgått den op och samtliga var helnöjda med sitt nya liv och håret kommer att bli bra vartefter lovade hon.
 Igår var Annelie och jag i Hageby Centrum för att små handla lite, hon ville ha en behändig liten väska (fodral) till bäbisdatorn och jag ville ha lite nya frächa underkläder. Det var en mysig stund, vi stressade inte utan hade det lungt o bra. Vi avslutade det hela med en fika på Wayne´s Coffee. 
Idag ska vi ha familjefika dvs Herr T´s mamma, bror med fru kommer vid 5- tiden och det passar ju bra, då blir det lite undanplockat här i huset dessutom ska jag packa min väska för imorgon bär det av mot storstan. Jag klagade lite inför min man att jag inte skulle få plats med så mycket kläder eftersom jag ska ha bäbisdator, Palm, kuddhögtalaren, telefon, liten kamera samt flera laddare. Han tittade på mig och undrade om jag verkligen skulle hinna med att använda allt. Han har ju helt rätt det mesta kommer jag nog att inte röra men om det inte är med så kommer jag att vilja ha just det som jag lämnade hemma. Okey lilla kameran behöver jag inte men datorn vill jag ha, laddaren till palmen behöver jag inte, resten knör jag nog ner i väskan. Egentligen behöver jag inte så mycket kläder hö hö. Morgonrock. tofflor, tröjor, underkläder. Det ska funka, ska ju inte vara borta mer än ett par dagar för sjutton. Min viktnedgång nu innan såg ju väldigt lovande ut de första två veckorna men sen har det stannat av jag har tagit 6 kg och det får jag vara nöjd med (fast jag hade hoppats på nåt kg till). Läkaren ville att jag skulle ta 3,6 kg så lite marginal har jag ju. Ska komma ihåg att mäta mig också idag så jag har något att jämföra med om 14 dagar.

Nu väntar kaffet på mig
tjingeling

Medicinen har kommit

Nu är det bara 4 dagar kvar hemma och 5 dagar till op. Idag gick jag till apoteket (igen) jodå det hade kommit in nytt recept, tur att man har frikort ett tag till, annars hade det blivit dyrt. Kalktabletter, B-vitamin, magsårsmedicin (förebyggande) och alvedon. Det var en medicin som de var tvungen att beställa hem så den får jag på torsdag, några sprutor av något slag. Nu får jag se till att inte glömma något hemma, det är klart att jag inte glömmer något.
 Idag har haft ett bakslag med min vikt nedgång, har nog ätit för många kalorier i förhållande till vad jag gjort av med. Får ta nya tag imorgon och i morgon börjar jag med att byta ut några mål med Nutrilett.
Jag har nämt tidigare att jag är glutenintollerant och det kommer jag att dra nytta av i form av att jag inte kommer att hemfalla åt tex Pizza, mackor eller annan mjölmat. Annars finns det inte så många fördelar med att var glutenintollerant.
Nu är det dax att sova,
natti

Väderomslag påverkar min helg

Jo jag överlevde fredagens frestelser, dvs jag åt inte kött och drack inget vin, det gick alldeles utmärkt. Helgen för övrig lite svajig, jag känner mig matt, trött, snurrig ock värk i kroppen. Men det har sin förklaring, väderomslaget gör att jag har ont och den hastiga viktminskningen gör mig lite matt o trött. Det är bara att bida sin tid, rätt var det är så mår jag mycket bättre.
Jag fick hem mitt löpband igår, jag har haft det på jobbet (till vilken nytta det har bara stått där), hursom helst Neli o Bobo körde hem det, tack snälla ni. Jag har tänkt att det kan vara bra att använda speciellt första veckan efter op, då det kan kännas tryggare att vara "ute" o gå fast inne så att säga. Får jag bara in lite rutiner på att använda löpbandet så kan det nog vara bra att ta en morgonpromenad innan frukost varje dag åretom.
Skall be Herr T att han kollar på mina sladdlösa hörlurar för det kan ju vara skoj att gå o lyssna på en CD bok, förresten måste jag fixa till så jag har något att lyssna på när jag är på Sophiahemmet. Det är bra att låta tankarna bara rulla på här för jag kommer på en massasaker jag måste göra innan op nu är det bara 6 hela dagar kvar innan vi åker i Stockholm och 7 dagar innan op.
Jag har nog inte berört så mycket känslor o tankar som jag har inför opertionen, jag har funderat lite varför jag inte klär dem i ord bara antydningar ibland. En operation är alltid riskfylld men de flesta går bra utan komplikationer. Jag ser mig själv som en frisk o stark människa så förutsättningarna är goda att det kommer att flyta på. Men jag har inte sagt till mina syskon eller till mamma att ska göra det här, om något går alldeles på tok så har de inte haft chansen, å andra sida kan vadsomhelst hända närsomhelst då har de heller inte fått chansen. Just nu är det dessa tankar som kretsar i huvudet egentligen är det ju hur knäppt som helst för det kommer ju att vara märkbart direkt att jag har gjort det här, så varför pratar jag inte om det. Det tål att tänka på, under dagen.

tjingeling

10 dagar kvar.

En del dagar är det tråkigt att "bara" äta soppa, idag är det just en sån dag. Min man och jag var o handlade, gissa om jag blev sugen på både en köttbit och ett glas vin (läs 2 glas). Ja ja nu är det som det är, vin o kött får vänta, lite blåbärssoppa stillar suget på mat (jag ljuger utan att rodna). 10 dagar kvar till operation, 10 dagar till efter det är det soppa som gäller sedan 10 dagar med puréer. Hm om ca 30 dagar kan jag ta en köttbit, yes det är nåt att se fram emot. Det finns mer saker som jag ser fram emot, tex. plocka bort kläder ur garderoben, slänga det som slängs skall, en del ville dotera kolla på först. Som jag nämt förut så inhyser garderoben många kläder i st 42 till 50. Om vi bortser från att det är tråkigt idag så har det gått fantastiskt lätt att leva på soppa och kilona har försvunnit, i morse så visade vågen 101,8 det betyder 5,2kg ner, det är på 12 dagar.
Principen för mina soppor har varit, att äta ca 2-2,5 dl var tredje timme utan att ta hänsyn till kalorier. Till en del köpesoppor har lagt till protein tex Keldas fisk o räksoppa så har jag lagt i upptinade räkor och i Kycklingsoppan har lagt till lite mer kokt kycklingkött. Detta har jag gjort av flera skäl dels för att träna på att tugga, tugga dels för att proteinhalten har varit låg för mitt välbefinnande sedan känns det lite matigare på det viset. Eftersom vågen visar minus har jag antagit att det är helt okey. För det mesta har dock kokt soppa på rotfrukter samt kycklingfilér. Jag har även fryst in 1 dl portioner av hemkokt soppa så att finns klart när jag kommer hem.
Ska försöka att vara lite flitigare med att skriva sista veckan före op.

Soppdiet på arbetet

Nu har det gått några dagar sen sist. Har jobbat i butiken, vi har inte öppet än men vi håller på med ommöblering i lokalen. Vi har gjort plats för kylskåp och micro, vilket kommer att underlätta för mig efter operationen eftersom det kommer att bli många matpausar. Hur har det då gått med min soppdiet, ja vad ska man säga, klockan går så fort när man jobbar så jag tycker att det inte är annat än matdax hela tiden. Att hålla samma mattider varje dag blir omöjligt utan jag får nog utgå från hur dags jag intar frukost. Annars går det bra jag har ett knappt kilo kvar att ta för att ha den vikt som läkaren ville men jag tänkte nog att ta några till. Speciellt eftersom det går så "lätt" med sopporna, jag varvar med varma koppen och hemlagad soppa, Nutrilett tar jag som yttersta reserv.
Igår började jag att berätta för andra om den förestående operationen. Ja, man och barn har vetat om det givetvis men annars har jag varit lite försiktig, kanske för att jag själv ska landa ordenligt i mitt beslut.
Mina tankar just nu kretsar kring, hur det kommer att vara efter en månad, hur många kilo det är minus och vilka kläder ur min garderob jag kan ha då. Framtidsdrömmar helt klart, ja så är det men drömmarna kommer att bli min verklighet. Jag vet att tiden kommer att flyga fram till den 23 jan men ändå går det långsamt. Tålamod, tålamod tids nog är du där.

Nu börjar flytperiod ett

Dvs perioden innan operationen. Nu ska här intagas bara flytande mat i tre veckor, inte bara att det ska vara flytande utan maten skall inte överskrida 800 kcal/dag. Jag börjar dagen med en dryck bestående av 2 tsk katrinplommon och 1 tsk krossat linfrö + vamt vatten. Detta intagas med en tesked och tid, minst en kvart för att få i sig drycken. Undrar du om det är gott? Varken eller skulle jag säga, inga problem att få ner det men heller inga "Oh va gott".
I dag skall jag mätas för att minnas hur det var anno 2011.

 Överarm          36cm
Handled           18cm
Hals                 40cm
Byst               115cm
Under byst     108cm
Midja             126cm
Stuss              132cm
Överlår            76cm
Övan knät        58cm
Vad                  44cm
Min startvikt  107 kg
Längd 167 cm

Jag ska försöka äta förlåt dricka min mat på bestämda tider. Så nu gäller det att klura ut vilka tider som är passande för mig. Det är särkert olika för olika dagar men jag tror det är viktigt att ha en plan att hålla sig till.
 7.00 plommondryck
 8.00 frukost havrevälling/fil +  allbrain
11.15 Nutrilett
14.15 Soppa
17.30 Nutrilett
20.00 Nypon /blåbär -soppa

Jag kanske måste justera lite men det är en början. Jag är lite orolig för det här med nutrilett det ger ju mig förstoppning och det kan vara svårt att mota Olle i grind men vi får se vad linfrö och plommomdryck kan göra. Nutrilett är ju smidigt för övrigt bara vatten och en shaker så är maten fixad. Det där meningen lät inte kul när jag läste den men det är blott en kort period av mitt liv. Om ett par månader så är denna tid ett minne att le åt.